Få fondvinnare efter Trumps "Liberation Day"
Kommentar av Pär Ståhl
Den globala finansmarknaden skakade till ordentligt efter den 2 april – ett datum som president Donald Trump i ett välregisserat tal i Vita husets rosenträdgård, benämnde som "Liberation Day".
Där och då aviserade presidenten att i princip samtliga av världens länder – allierade såväl som rivaler – kommer att beläggas med nya amerikanska importtullar på minst 10 procent.
Kina, som av Trump utmålades som "huvudfienden" får bära det tyngsta lasset: upp till 104 procent i tullavgifter på ett brett spektrum av varor inom teknik, fordon och grön energi.
Med löften om att "befria" den amerikanska industrin från utländskt beroende och med retorik som ekar kalla krigets säkerhetspolitiska logik, markerade Trump början på vad som kan bli en ny och mer aggressiv fas i det globala handelsklimatet. Marknaderna reagerade snabbt – och kraftigt.
Fondstatistik från Avanzas plattform, med över 1 000 dagshandlade aktiefonder, visar att inte en enda fond genererat positiv avkastning under perioden 1–7 april. Det handlar om en bred nedgång där samtliga sektorer och regioner drabbats – skillnaden ligger i graden av tapp och inte i riktning.
Latinamerika och Turkiet minst sargade
Fonder med inriktning på Turkiet, Brasilien och i viss mån Indien har tillhört de minsta förlorarna. HSBC GIF Turkey Equity är veckans bäst presterande fond med en nedgång på –2,21 procent tätt följd av BNP Paribas Turkey Equity Class (–2,30 %).
Det kan förklaras av att Turkiet – liksom Brasilien – tills vidare endast omfattas av en 10-procentig tullsats från USA, till skillnad från Kina där vissa sektorer nu riskerar upp tullar på upp till 104 procent.
Latinamerikafonder som Handelsbanken Latinamerika Impact (–4,42 %) och BNP Paribas India Equity (–4,53 %), har också backat men klarat sig betydligt bättre än fonder med tyngre Kinaexponering.
Det speglar såväl geografisk distans från konfliktens epicentrum som att dessa marknader fortfarande uppfattas ha strukturell tillväxt och intern efterfrågan som buffert.
Kinafonder i fritt fall
De största förlorarna är föga förvånande Kinafonder. Amundi Fds China Equity A USD C har rasat –15,72 procent, East Capital China A SEK är ned –14,74 procent och Allianz China Equity A USD har tappat –14,35 procent.
Det är inte enbart Trumps aggressiva tullhot som pressar Kinafonderna. Marknaden präglas av en växande osäkerhet kring Kinas ekonomiska återhämtning, som hittills varit både ojämn och bräcklig. Trots flera stimulanspaket har centralregeringen haft svårt att få fart på konsumtionen, samtidigt som fastighetskrisen fortsatt tynger tillväxten.
En försvagad yuan har dessutom gjort kinesiska tillgångar mindre attraktiva för utländska investerare, särskilt i ljuset av stigande amerikanska räntor.
Lägg därtill oro för framtida kapitalrestriktioner och ett alltjämt svårtolkat regulatoriskt landskap – särskilt inom tekniksektorn – och det är lätt att förstå varför kapital fortsätter att lämna kinesiska aktiefonder.
Det handlar alltså om mer än bara geopolitik. Det är en kombination av svag tillväxt, valutapress och politisk osäkerhet som får investerarna att dra öronen åt sig – och fondernas värde att falla.
Råvaror, cybersäkerhet och Japan under press
Men det är inte enbart Kina som drabbats. Fonder exponerade mot råvaror, energi och teknik har också haft en svag vecka.
Allianz Global Metals and Mining A EUR är ned –15,22 procent, medan energifonder som Schroder ISF Global Energy A Acc USD (–15,04 %) och BGF World Energy A2 (–14,64 %) fallit brant.
Råvarurelaterade fonder har också haft en tuff vecka – och det handlar inte bara om fallande efterfrågan. Visserligen oroar sig investerare för att ett nytt globalt handelskrig ska slå mot den industriella aktiviteten, särskilt i Kina som är världens största konsument av metaller och andra basråvaror. Men bilden är mer komplex än så.
Kina är också en av världens ledande producenter och exportörer av strategiska material som sällsynta jordartsmetaller, grafit och litium. Trumps tullhot, i kombination med Pekings signaler om möjliga exportrestriktioner på kritiska mineraler, har därmed bidragit till ökad osäkerhet kring både tillgång och prissättning.
Marknaden befinner sig i ett slags vakuum – där rädslan för svagare global efterfrågan pressar priserna nedåt, samtidigt som nya handelshinder riskerar att störa utbudet på nyckelkomponenter i den gröna omställningen.
Resultatet är ett bakslag för råvarufonder oavsett om de är exponerade mot gruvor, energi eller metallhandel.
Tekniksektorn har visat sig lika sårbar. Allianz Cyber Security AT USD Acc backade –14,43 procent, vilket speglar hur snabbt marknaden justerat ner värderingarna för tillväxtorienterade bolag i en miljö av geopolitisk oro och stigande amerikanska räntor.
Japanska fonder har också drabbats hårt. Handelsbanken Japan Tema (A1 SEK) är ned –14,33 procent. Den japanska yenen har stärkts den senaste veckan, i takt med att investerare sökt sig till traditionella "safe haven"-valutor efter Trumps utspel om kraftigt höjda tullar.
Det ger visst stöd till japanska tillgångar, men effekten är dubbel. En starkare yen riskerar nämligen att urholka konkurrenskraften för Japans exportindustri – en sektor som redan är under press från det förändrade handelsklimatet.
I en ekonomi som är starkt beroende av global efterfrågan blir varje ny handelstvist en strategisk utmaning. Och i takt med att tullmurar byggs upp runt världens största ekonomier, ökar osäkerheten för ett land som lever på att exportera bilar, elektronik och industrikomponenter.
Den största förloraren: en Sverigefond – med hävstång
Veckans största förlorare är Carnegie Sverige Plus A SEK, som föll med hela –17,20 procent. Fonden är inte en traditionell Sverigefond utan det är en indexnära fonds som följer det svenska OMXS 30-indexet inverterat med hävstång. Det innebär att när indexet sjunker 1 procent, faller fonden med omkring 1,5 procent – och vice versa.
Även guldet pressades
I ett ovanligt drag har även guldpriset backat under perioden, trots ökad geopolitisk osäkerhet. Traditionellt fungerar guld som en säker hamn vid marknadsoro, men denna gång har stigande realräntor i USA samt en marginellt starkare dollar vägt tyngre.
Det har fått guldfonder och ETF:er att visa svagare utveckling än väntat – ytterligare ett tecken på att marknaden just nu agerar mer utifrån likviditetsflöden än klassisk riskaversion.
Det som den gångna veckan tydligt illustrerar är att vi har gått in i en ny, mer fragmenterad världsordning där geopolitik trumfar globalisering. Trumps retorik – oavsett om den ska tolkas som valkampanj eller ekonomiskt vägval – får omedelbara konsekvenser för investerare.
Fondsparare står nu inför en miljö där traditionella diversifieringsstrategier inte längre räcker som skydd. Den här gången finns det inga vinnare – bara de som klarat sig undan med blåmärken i stället för benbrott.
Följ Global Gains!
Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
Global Gains poddar finns på Spotify
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl