Skogen ett skyddsnät i investeringsportföljen
Förvaltarintervju av Pär Ståhl
I en tid präglad av stigande geopolitiska spänningar, ränteoro och investeringsosäkerhet vänder sig allt fler institutioner till reala tillgångar med stabil avkastningsprofil. En av de mer långsiktiga möjligheterna finns i skogen.
Vi har talat med Kari Kangas, portföljförvaltare för UB Skog – en fond som investerar i finska skogstillgångar. Fonden är för närvarande inte tillgänglig för svenska privatsparare.
"Skog är ett av få tillgångsslag som förenar biologisk tillväxt, inflationsskydd och klimatnytta – samtidigt som det erbjuder en påtaglig och förutsägbar kassaflödeskomponent," säger Kari Kangas.En säregen tillgång i portföljen
UB Skog investerar i finska skogsfastigheter med fokus på aktivt värdeskapande. Avkastningen genereras både genom den naturliga tillväxten i träd och via olika strategiska åtgärder som ökar värdet på marken och träden.
"Den biologiska tillväxten i trädbeståndet fungerar som en stabil grund.
Den sker oberoende av börsens rörelser och andra makrochocker. Det är ett viktigt skäl till att skog presterar så jämnt över tid," säger Kari Kangas.
"Utöver sin stabilitet fungerar skog även som ett effektivt skydd mot inflation, eftersom både markvärden och träpriser historiskt tenderat att utvecklas i linje med eller över inflationstakten. Den dubbla egenskapen som realtillgång och inflationshedge gör skog särskilt relevant i dagens marknadsklimat."
Samtidigt ses skog som en attraktiv komponent i portföljer med inriktning på ESG, då det både binder koldioxid och minskar beroendet av fossilbaserade material.
"Vi ser att skog spelar en allt mer strategisk roll som långsiktig byggsten i institutionella portföljer – inte bara för att balansera risk, utan också för att svara upp mot hållbarhetskrav och inflationsoro."
Starka drivkrafter för skogsprodukter
Global efterfrågan på träbaserade produkter ökar – och intresset för skogstillgångar drivs inte enbart av finansiell stabilitet, utan också av dess produktionspotential. Trender som urbanisering, e-handel och fossilfri omställning ger en strukturell medvind åt branschen.
Enligt konsultfirman AFRY väntas den globala marknaden för skogsindustriprodukter växa med 1,8 procent årligen fram till 2035 – motsvarande 175 miljarder euro i ökande efterfrågan. Den här tillväxten är inte bara ett tecken på starka marknadstrender, utan också ett konkret underlag för UB Skog långsiktiga investeringsstrategi.
"Att äga mark som kan möta den ökade efterfrågan på träbaserade råvaror ger fonden möjlighet att kombinera kassaflöde med långsiktig värdestegring. Vi ser ett paradigmskifte där träprodukter ersätter plast, stål och betong i både förpackningar, byggnation och textilier.
Lignin, till exempel, har potential att ersätta grafit i batterier. Det öppnar upp nya intäktskällor för skogsägare," förklarar Kari Kangas.
Efter Rysslands invasion av Ukraina har dessutom marknaden för så kallad pulp – massa för pappers och textilproduktion – upplevt tvåsiffrig tillväxt, vilket ytterligare accentuerar vikten av säkra och tillförlitliga råvarukällor inom Europa.
"En annan växande efterfrågan gäller alternativa markanvändningar. Vi får idag förfrågningar om att hyra ut mindre produktiva delar av skogsmark till bland annat vindkraftverk, datacenter och batterilagring – något som addera nya intäktsströmmar vid sidan av traditionellt skogsbruk."
Portföljstrategi med regional logik
UB Skog bygger upp regionala kluster av skogsinnehav för att optimera logistik, skötsel och intäktsgenerering. Strategin består av tre steg: inträde, klusterbyggande och selektiva försäljningar.
"Vi köper in mark i strategiska områden och adderar närliggande fastigheter för att skapa driftsfördelar. I slutet av processen säljer vi de fastigheter som inte längre bidrar till synergier," säger Kari Kangas.
Ett centralt moment i fondens investeringsprocess är värderingen. "Vi är mycket selektiva i våra förvärv och köper aldrig till vilket pris som helst. Värderingen är alltid avgörande – både för avkastningspotential och riskskydd," betonar Kari Kangas.
"Fonden arbetar med rationellt skogsbruk och långsiktig tillväxtplanering. Varje fastighet får en egen förvaltningsplan med avkastningskrav på trädnivå, vilket gör att både tillväxt och avverkning styrs av noggranna analyser. Vårt mål är att optimera värdetillväxten i trädbeståndet och samtidigt generera ett stabilt kassaflöde. Det uppnår vi genom att kombinera industriella samarbeten, smart avverkning och klimatintegrerade metoder."
Till skillnad från mer passiva skogsstrategier bygger UB Skog modell på ett aktivt, förvaltningsintensivt arbetssätt med stark betoning på optimering, skala och marknadsanpassning.
Enligt fondens modell bygger den totala avkastningen på såväl traditionella värdeflöden – som biologisk tillväxt, löpande avkastning och markuppvärdering – som aktiv värdeskapande förvaltning. Genom klustereffekter, optimerad skogsskötsel och alternativa markanvändningar kan portföljen nå en förväntad totalavkastning på upp till 10 procent per år.
Avkastning och risk i ett längre perspektiv
Skogstillgångar betraktas i dag som en strategisk komponent i långsiktiga portföljer – med kapacitet att erbjuda både stabilitet, realavkastning och motståndskraft i kriser.
Historiskt har skogstillgångar i Finland gett en genomsnittlig real totalavkastning på över 4 procent per år. Kombinationen av värdeökning på mark, biologisk tillväxt och löpande kassaflöden från avverkning har visat sig motståndskraftig, även i lågkonjunktur.
"Den strategiska kombinationen av traditionella värdekällor – såsom biologisk tillväxt, kassaflöde och markuppvärdering – och aktiv förvaltning med bland annat klustereffekter, optimerad skogsskötsel och alternativa nyttjanden gör det möjligt att nå en totalavkastning på upp till 10 procent per år."
"Avkastningen är inte spektakulär, men mycket stabil. Det är det som lockar pensionsfonder och långsiktiga kapitalägare. Under finanskrisen och pandemin höll sig värdeutvecklingen uppe – det gör skog till en bra diversifieringskomponent i en bredare portfölj," säger Kari Kangas.
Fonden använder även klimatredovisning enligt EU:s taxonomi och SFDR 9, vilket möjliggör klimatrapportering på årlig basis. Det ger ytterligare legitimitet och transparens gentemot institutionella investerare.
"Vi tror att intresset för skog kommer att fortsätta öka – inte bara för den finansiella avkastningen, utan också som en konkret klimatåtgärd.
Den kombinationen blir allt mer sällsynt i dagens investeringslandskap", avslutar Kari Kangas.
Följ Global Gains!
Global Gains poddar finns på Spotify
Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl